Har du någonsin undrat hur man egentligen mäter en skolas framgång? Det är inte så enkelt som att bara titta på betygen. På Skolalys har vi utvecklat SAMBA – ett revolutionerande sätt att analysera skolresultat som tar hänsyn till elevernas bakgrund och skolans utveckling över tid.

SAMBA är ungefär samma sak som Skolverkets SALSA, fast för fler. Vår produkt ger direkt möjligheter att finna utvecklingsbehov och styrkor – det är enklare än du tror!

• Det tar hänsyn till elevernas bakgrund, så att skolor jämförs rättvist.
• Det visar utveckling över tid, inte bara ögonblicksbilder.
• Resultaten på ämnesnivå redovisas uppdelat på pojkar och flickor samt totalt, och per årskurs (6 och 9). För årskurs 3 redovisas totalen och matematik.

SAMBA ger skolledare och beslutsfattare ett kraftfullt verktyg för att identifiera styrkor och utvecklingsområden. Det hjälper oss att se bortom siffrorna och verkligen förstå hur våra skolor presterar.

SAMBA Kvintilsummering är en analysmetod som vi på Skolalys använder för att utvärdera och jämföra skolors prestationer över tid. Metoden är baserad på en linjär regressionsanalys och kvintilindelning av skolresultat i relation till elevernas familjebakgrunder. Vi vet att det låter superkrångligt och omöjligt att förstå – vilket det faktiskt inte är om vi lägger vi (nästan) all matematik åt sidan!

Nedan följer en enkel förklaring av hur metoden fungerar – om du vill läsa mer om SAMBA och våra fynd kan du göra det här: Läs mer om SAMBA

Steg 1 – Placera ut skolor i ett diagram

Först placerar vi skolornas resultat på höjdaxeln i ett diagram, där högre värden betyder bättre resultat. På breddaxeln placerar vi skolorna baserat på elevernas familjebakgrunder, där mer utmanande socioekonomiska förhållanden placeras längre till höger.

På bilder ser vi direkt att det verkar finnas ett mönster – elevresultaten verkar gå nedåt ju högre det socioekonomiska bakgrundsvärdet är.

Steg 2 – Dra en linje genom resultaten

Sedan drar vi en linje genom resultatpunkterna – eller snarare tusentals linjer – och mäter avstånden på höjdaxeln mellan varje skola och linjen. Den linjen som bäst representerar sambandet mellan skolresultat och familjebakgrund kallas regressionslinjen, eller ”noll-linjen”. Denna linje visar hur en skola förväntas prestera baserat på elevernas familjebakgrund. Linjen visar med andra ord vad skolor kan förväntas nå för resultat sett till elevernas familjebakgrund.

För skola A ser vi här att de har hamnat ovanför linjen, med ett resultat om 1,2 poäng över linjen. De har alltså presterat bättre än förväntat.

Steg 3 – Mät avvikelser över tid

För varje skola mäter vi hur långt över eller under noll-linjen deras resultat hamnar varje år – vi gör alltså om denna process för varje läsår, ämne, och kön. Detta ger oss en serie värden som beskriver skolans prestation över tid i förhållande till förväntningarna. Dessa avvikelser kan vara positiva (över linjen) eller negativa (under linjen).

För skola A ritar vi en linje som går genom deras prick för varje läsår – som vi såg innan så fick de värdet 1,2 ovan för det första läsåret i serien.

Steg 4 – Beräkna kvintilvärden

Vi delar in alla skolors avvikelser i fem grupper, så kallade kvintiler, där varje kvintil representerar 20% av skolorna. Vi kan tänka oss att vi har varje skolas prick på höjden för ett enskilt läsår – den femtedelen av skolor som är längst ned tillhör kvintilen som haft svårast att nå förväntningarna, medan den som är längst upp har presterat väl över dem. Varje kvintil kommer innehålla en femtedel av alla skolorna. Kvintilen som täcker värdena mellan 40-60% har med vår beräkning alltså nått modellens förväntningar. Kvintilerna kategoriseras från ”Behöver stöd” (lägst) till ”Förebild” (högst) baserat på hur de förhåller sig till noll-linjen.

Steg 5 – Förenklad kvintilsummering

För att analysera en skolas prestation över flera år, ger vi varje kvintil ett poängvärde. Eftersom vi har fem olika kvintiler så har vi också fem olika värden för vilken av kvintilerna som en skola hamnar i:

Vi summerar sedan poängen för de senaste fem läsåren för att få en totalpoäng. Detta hjälper oss att identifiera trender och behov för skolorna. Med SAMBA väljer vi att förstärka analysen ett ytterligare steg.

Steg 6 – SAMBA Kvintilsummering

För en mer detaljerad och användbar analys så viktar vi de senaste läsåren högre. Poängsystemet ser då i stället ut så här:

Denna metod gör att nyare resultat får större betydelse, vilket hjälper oss att identifiera aktuella behov och trender.

Steg 7 – Jämför ämnen

Då har vi slutligen fått vår Kvintilsummering. Vi redovisar den för vardera ämne som ingår i SAMBA tillsammans med ett ämnesgenomsnitt för samma ämnen. På detta sätt är det lätt att se generella skillnader mellan flickor och pojkar samt totalt och även mellan olika ämnen.

För denna skolas årskurs 6 ser vi till exempel att skolan lyckas väl med NO-ämnena, medan vi har mer utmaningar i engelska och idrott och hälsa. Beroende på vilka möjligheter och resurser skolan har till hands skulle också en satsning på SO-ämnena också kunna motiveras. Skillnaden i hur väl skolan lyckas med flickornas respektive pojkarnas resultat sett till andra liknande skolor är inte det som sticker ut mest här, och skillnaden är knuten till enskilda ämnen.

För skolor som har färre elever är det inte ovanligt att det saknas data för antingen flickor eller pojkar för något eller flera år – totalen visas alltid förutsatt att den officiella statistiken från Skolverket omfattar åtminstone 10 elever. Av denna anledningen visar vi också en högsta- och lägsta möjliga poäng för varje enskilt ämne. Skolan vi ser i bilden ovan har +-15 i alla ämnen – för skolor med drygt 20 elever i årskurs 6 respektive 9 finns generellt möjligheten att utöver totalen visa resultat för både flickor och pojkar.

SAMBA Kvintilsummering är en kraftfull analysmetod som hjälper skolor att förstå sina prestationer över tid på ett enkelt och pedagogiskt sätt. Verktyget gör det möjligt att identifiera viktiga styrkor att bibehålla och vilka ämnen som kan utgöra utvecklingsområden där resultaten behöver stärkas.