Elevunderlag och socioekonomiska förutsättningar

Aggarpsskolan är betydligt större än genomsnittet, och eleverna har generellt gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. En relativt stor andel har vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning, vilket generellt främjar goda studieprestationer. Andelen elever med utländsk bakgrund ligger under genomsnittet vilket, tillsammans med ett fördelaktigt socioekonomiskt index, bidrar till en bra plattform för hög måluppfyllelse.

Sammantaget visar elevunderlaget på goda grundförutsättningar att uppnå höga resultat.

Personal: behörighet, stabilitet och resurser

Skolans lärarkår är både kompetent och stabil, vilket är en påtaglig styrka. Andelen legitimerade och behöriga lärare är hög, liksom andelen med pedagogisk högskoleexamen och tillsvidareanställning. Det finns en viss variation i ämnesbehörigheten – särskilt i svenska och slöjd – som kan gynnas av långsiktig kompetensutveckling, men överlag finns goda personella resurser. Lärartätheten ligger i linje med liknande skolor, och könsfördelningen bland personalen skiljer sig något från riksgenomsnittet.

Kunskapsresultat: årskurs 6

Resultaten i årskurs 6 visar både styrkor och utmaningar. Den genomsnittliga betygsnivån är högre än i riket men under vad som kan förväntas med skolans utgångsläge. Flickorna presterar på en exceptionellt hög nivå, medan pojkarnas resultat ligger i underkant. Skillnader mellan pojkar och flickor är märkbara och utgör ett påtagligt förbättringsområde.

Den genomsnittliga betygspoängen i årskurs 6 var 13,9, vilket är högre än både jämförelsegruppen och riket. Detta är en tydlig framgång. Flickornas betygspoäng (15,4) är exceptionellt höga och överträffar vida jämförelsegruppen. Pojkarnas resultat ligger däremot under jämförelsegruppens nivå. Denna könsskillnad är en av de mest framträdande utmaningarna i årskurs 6.

Skolan presterar starkt i matematik, teknik och fysik, medan resultaten är svagare i svenska, slöjd och några praktisk-estetiska ämnen. Skolan presterar särskilt starkt i ämnen som Matematik (13,5) och Teknik, där resultaten överträffar jämförelsegruppen tydligt. Resultaten är svagare i Bild och Idrott och hälsa.

Resultaten på de nationella proven i årskurs 6 visar att flickorna presterar mycket starkt, med en genomsnittlig provbetygspoäng på 15,0, långt över jämförelsegruppen. Pojkarnas resultat ligger däremot under jämförelsegruppens nivå. Särskilt anmärkningsvärt är pojkarnas resultat i Svenska, där provbetygspoängen (10,3) är betydligt lägre än både riket och jämförelsegruppen.

En betydande utmaning är relationen mellan provbetyg och slutbetyg. Skolan har en hög andel elever som får högre betyg än provbetyget, särskilt i Matematik (40,9 %). Samtidigt har skolan en hög andel elever som får lägre betyg än provbetyget i Engelska, vilket är betydligt högre än jämförelsegruppen. För pojkarna är denna diskrepans i Engelska särskilt stor. Detta indikerar en möjlig brist på likvärdighet i bedömning och betygssättning, där betygen i vissa ämnen verkar sättas generöst i förhållande till NP, medan de i andra sätts mer restriktivt. En systematisk analys och kalibrering av betygssättningen i relation till de nationella proven är ett tydligt utvecklingsområde.

Kunskapsresultat: årskurs 9

I årskurs 9 är resultaten genomgående starka och överträffar både riks- och gruppgenomsnitt, särskilt bland flickor och bland elever vars vårdnadshavare har eftergymnasial utbildning. Det genomsnittliga meritvärdet för läsåret 2023/2024 var 236,3, vilket är högre än både jämförelsegruppen och riket. Detta är en ökning från föregående år och visar på en positiv utveckling.

Framgången är särskilt tydlig för elever med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning, vars meritvärde (252,8) är betydligt högre än jämförelsegruppens. Flickornas meritvärde är också markant högre än jämförelsegruppens, medan pojkarnas ligger något under. Könsskillnaden i prestation är således en genomgående utmaning även i de högre årskurserna.

Andelen elever som uppnår behörighet till yrkesprogram är hög (92,5 %), vilket är en stor framgång jämfört med jämförelsegruppen. Särskilt anmärkningsvärt är att alla flickor och alla elever vars vårdnadshavare har eftergymnasial utbildning uppnår denna behörighet.

Den genomsnittliga betygspoängen (14,5) ligger över jämförelsegruppens nivå. Skolan visar särskild styrka i ämnen som Biologi, Kemi, Slöjd och Teknik (15,6), där resultaten överträffar jämförelsegruppen tydligt. Resultaten är jämförelsevis svagare i Bild, Musik och Samhällskunskap. Denna ämnesprofil kan delvis spegla personalens behörighet och skolans pedagogiska prioriteringar.

Resultaten på de nationella proven i årskurs 9 är överlag starka. Den genomsnittliga provbetygspoängen (14,1) är högre än jämförelsegruppens nivå. Skolan har en hög andel elever som får högre betyg än provbetyg, särskilt i Svenska (52,7 %). Detta är en trend som syns över båda de senaste läsåren och indikerar en generös betygssättning i förhållande till provresultaten, vilket återigen pekar på behovet av att se över och kalibrera bedömningsprinciperna.

SALSA-analysen, som väger in socioekonomiska faktorer, bekräftar skolans starka prestationer. Både för andelen som når godkänt i alla ämnen och för det genomsnittliga meritvärdet presterar skolan bättre än det beräknade värdet. Meritvärdet har en positiv avvikelse på +4,0 poäng, vilket är en stark indikator på att skolan bidrar positivt till elevernas kunskapsutveckling utöver vad som kan förklaras av deras bakgrund.

Sammanfattande slutsatser: allmän statistik

Aggarpsskolan har utmärkta förutsättningar genom hög lärarkompetens och elevunderlag, med mycket starka resultat särskilt i årskurs 9. Andelen legitimerade och behöriga lärare är en av skolans främsta tillgångar, och meritvärdet samt gymnasiebehörigheten ligger över både riks- och socioekonomiska genomsnitt. Skolan presterar bättre än förväntat givet elevunderlaget, vilket tyder på ett gott pedagogiskt arbete, och flickorna presterar genomgående på en mycket hög nivå i både årskurs 6 och 9.

Samtidigt finns betydande utmaningar. Pojkarnas resultat ligger genomgående under flickornas och ofta även under jämförelsegruppens, vilket är skolans mest signifikanta kunskapsmässiga utmaning. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 6 är lägre än förväntat, även om en positiv trend kan skönjas. Stora och systematiska avvikelser mellan nationella provresultat och slutbetyg i flera ämnen (särskilt Matematik, Svenska och Engelska) indikerar ett behov av att stärka det kollegiala arbetet med bedömning och betygssättning. Dessutom kan lägre lärarbehörighet i vissa praktisk-estetiska ämnen och i Svenska på sikt påverka undervisningens kvalitet och elevernas resultat.

Övergripande trender och mönster (2019–2024)

Statistiken från de senaste åren visar en påtaglig utveckling från "under förväntan" till att Aggarpsskolan i allt större utsträckning presterar i nivå med eller över sin förväntade förädlingsnivå. Framgångarna är särskilt tydliga i högstadiet, men utvecklingen skiljer sig mellan elevgrupper och ämnen. Flickor presterar genomgående starkt och på flera områden klart över förväntan.

Ämnesspecifika variationer återstår, särskilt mellan pojkar och flickor samt mellan olika NO- och SO-ämnen. Dessa skillnader pekar på såväl lyckat utvecklingsarbete som områden att analysera djupare.

Analys av årskurs 6

Resultatutvecklingen i årskurs 6 är mer volatil än i årskurs 9. Här syns stora skillnader över tid och mellan könen; flickorna har lyfts till en förebildlig nivå även i kravställande ämnen, medan pojkarnas resultat är fortsatt låga i flera ämnen. Denna polarisering gör att undervisning och klassrumsklimat i årskurs 6 är särskilt i behov av att anpassas efter pojkarnas behov och potential.

Analys av årskurs 9

I årskurs 9 syns en tydlig resa från år med "behov av stöd" till nuvarande hög nivå. De senaste åren finns starka prestationer inom biologi, matematik, fysik och kemi, och särskilt bland flickor och elever med eftergymnasialt hemmiljöstöd. Samtidigt finns kvarvarande utmaningar, framför allt inom samhällskunskap och engelska för vissa grupper, där ytterligare insatser kan stötta långsiktig progression. Den positiva avvikelsen från förväntat meritvärde understryker skolans förädlingspotential.

Ämnesspecifika observationer

När utvecklingen bryts ned per ämne är särskilt matematik och NO-ämnen (biologi, fysik, kemi) områden där Aggarpsskolan nu har starka styrkor, efter riktade förbättringsinitiativ de senaste åren. Engelska är däremot ett genomgående förbättringsområde, och även inom SO-ämnena och idrott finns variationer mellan år och grupper att hålla särskilt under uppsikt framåt.

Sammanfattande slutsatser: SAMBA-analys

SAMBA-analysen tydliggör en styrka att överträffa förväntningarna i årskurs 9, medan utmaningarna i årskurs 6 främst handlar om skillnader mellan grupper och skolans möjlighet att lyfta samtliga elever. Engelska, samhällskunskap och polariseringen mellan flickors och pojkars prestationer är centrala utvecklingsområden att följa upp systematiskt.

Elevernas perspektiv

Det mest centrala i elevernas enkätsvar är tydliga skillnader mellan årskurs 5 och 8. Yngre elever uttrycker stor trivsel och trygghet—de beskriver en skola där de känner sig sedda av lärarna och vågar vara sig själva, och där miljön präglas av respekt och förståelse. Särskilt framhålls möjligheten att få hjälp och förklaringar i undervisningen som god. Känslan av att skolan är en trygg plats står tydligt i fokus.

Bland de äldre eleverna i årskurs 8 förändras bilden markant. Här återkommer en kritik mot lågt elevinflytande och mindre tillgängligt stöd från elevhälsan, vilket skapar en upplevelse av minskad delaktighet och lägre motivation. Relationerna mellan elever upplevs också som mer ansträngda, och färre känner att vuxna agerar tydligt vid problem. Dessa skillnader framkommer särskilt i beskrivningarna av undervisningens upplägg och den sociala miljön—där flera äldre elever saknar känslan av att deras röster blir hörda eller att arbetsformerna anpassas efter gruppens behov.

Sammantaget är yngre elever mycket nöjda med såväl studiero som vuxnas bemötande, medan kritiken är kraftigare ju äldre eleverna är. Siffror och skillnader finns i bakgrunden, men den avgörande insikten är just glappet mellan gruppernas upplevelse och den risk för minskat engagemang och motivation som det innebär.

Personalens perspektiv

Personalen vittnar om en stark trivsel på lektionerna och goda relationer till eleverna. Samtidigt framhålls ett behov av mer samarbete kring planering, bedömning och arbetsformer. Det kollegiala lärandet upplevs alltså som ett möjligt förbättringsområde, särskilt när det gäller likvärdighet i bedömning och det systematiska kvalitetsarbetet. Stödfunktionerna (som elevhälsan) lyfts också som möjliga att utveckla, särskilt kopplat till förebyggande arbete och tidiga insatser.

Sammantaget beskriver personalen ett engagemang för skolans utveckling men efterfrågar bättre förutsättningar för att arbeta gemensamt mot likvärdiga och höga resultat. En ökad tydlighet kring roller och processer ses som centralt för att stärka både arbetsmiljö och elevresultat.

Vårdnadshavarnas perspektiv

Vårdnadshavarnas enkätsvar vittnar om en något sjunkande nöjdhet, särskilt när det gäller kommunikationen kring barnens kunskapsutveckling och skolans förmåga att skapa lugn och trygghet. Även önskan om högre grad av utmaning och stöd till barnen återkommer. Den totala nöjdheten är dock fortfarande god i ett nationellt perspektiv, men nivåerna speglar att det finns en potential att ytterligare stärka samarbetet mellan hem och skola.

Sammantaget synliggör enkäten vikten av proaktiv kommunikation och lyhördhet för vårdnadshavarnas synpunkter i skolans fortsatta kvalitetsarbete.

Sammanfattande slutsatser: skolenkäten